Kulturen

Den här diskussionstråden tar sitt avstamp i en annan diskussionstråd, på ett engelskspråkigt webforum:

http://www.balboanation.com/republic/index.php?showtopic=1340

Den dans det handlar om är balboa, en föra/följa-intensiv kroppsnära dans i swingfamiljen. Den som är nyfiken på hur balboa ser ut, kan till exempel titta här

http://uk.youtube.com/watch?v=bMBzJ8BaBr4 

Tråden handlar om hur följarperspektivet/kvinnans perspektiv på dansen behandlas i dansundervisningen. En del saker som sägs där stämmer nog mycket bättre med undervisningskulturen kring lindy hop, än med hur tango brukar undervisas. Annat är vad jag kan se ganska sant för dansundervisning generellt. 

Jag lämnar trådstarten såhärpass tom, tror jag. Låt oss se om någon orkar läsa den  diskussionstråden, och dessutom har något att säga om den.

Nedan några översatta citat ur tråden. Kontexten är att någon eller några arrangerat en läger/kurshelg ägnad följarna. I tangon brukar följarkurs betyda att tjejer/följare jobbar på följande, solo och med varandra, men i de flesta andra pardanser verkar sånt vara omöjligt - i vart fall görs det inte. Här blir alltså lösningen att man släpper in förarna/killarna gratis på kursen, eftersom den är till för tjejerna och inte dem. 

------

"Har någon besökt någon av de här följarhelgerna?

Det låter spännande, men jag reagerar negativt på en del av konceptet. Varför får förarna gå gratis?

Jag menar, DE FLESTA kurser, särskilt de som lär ut någon typ av koreografi, är till större nytta för förarna än för följarna. Och för det mesta är det fler följare än förare, så i bytena får vi stå över då och då. Ändå betalar vi lika mycket som de.

Så varför ska vi stå för hela deras kostnad om de går på helgläger? Jag skulle vilja höra om någon kan sälja in den idén till mig. Enligt min mening borde förarna betala minst hälften av vad följarna gör, även om lägret är inriktat på följarna. Förarna kommer förmodligen att få lära sig vad de behöver göra för att låta följarna ta plats. Det skulle jag i alla fall vilja att de lärde sig. Det borde de betala för. Om ni helt enkelt behöver få in tillräckligt många, så är jag säker på att halva priset är tillräckligt lockande för att fylla kurserna."

Eyeballs

---


"(Det här är ekonomen i mig som talar...) Om det material som undervisas på ett vanligt (icke följar-)helgläger riktar sig mest mot förarna, varför är det för det mesta fler följare än förare? Varför går följarna med på att betala fullt pris, om de vet att de inte kommer att få ut lika mycket av lägret?"

opie

---

"På FBF (jättebra läger, tack A-H och B) förra helgen lärde jag mig tre nya "saker" (=variationer i fotarbete) på tolv lektioner. Den övriga tiden riktade sig undervisningen till förarna.

Ofta känns det som om jag tillbringar de flesta lektioner med att ge feedback till förarna. Det har jag inget emot att göra då och då (hur skulle vi lära oss om vi inte hjälpte varandra?) men jag vill inte göra det hela tiden. OM det är så här lektionerna kommer at se ut framöver kan jag bara se två sätt som jag kan uppskatta balboalektioner på:

1. Jag håller mig till min partner och deltar inte i partnerbyten. Då ägnar jag åtminstone min tid åt feedback till någon som jag vet uppskattar den, förstår den och kommer att arbeta på den - och jag kommer att få dansa med den människan regelbundet. (Det här känns lite ohyfsat mot resten av kursdeltagarna och vi går miste om socialt umgänge med andra, så det är inte något jättebra alternativ.)

2. Eller så ber jag min partner att ta kurser utan mig. Jag kan antingen titta på, eller bara be honom berätta för mig vad som lärdes ut. (Vilket inte heller är någon riktigt ideal lösning.)"

Jennie

Tankar om mer jämställd undervisning inom kultursfären finns  i flera projekt. Här är ett om musik. Vem vet, kanske kommer det liknade poängkurser inom dansutbildningar också :

Jennie - det finns fler alternativ:

3) Att delta i kurser som riktar sig bara till följarna - typ Christinas "kvinnighetens lov". Jag har ledsnat på att vara en sorts hjälptränare för förarna samtidigt som jag själv får minimal undervisning i mån av tid och utrymme. Jag märker att jag får ut mer av en kurs där jag går själv och får jobba med min kropp/balans/rörelse. Det fungerar åtminstone för tango.

4) Att vi kvinnor/följare tar mer plats o tid i anspråk på kurser och inte godtar att betala fullt när vi får stå över då det inte är jämna par.  

Tack Charlotte!!! - vilken intressant artikel!

Oj - jag är nog lite trött - det var visst Hannas bidrag jag refererade till - där en Jennie skrivit något....

Håller med,

himla intressant om det går att uppnå önskade resultat genom den pedagogik som används på dagis, skola etc.

Några översatta citat till ur den engelska tråden. Som sagt är sammanhanget balboa inte tango. Det finns likheter och skillnader, såväl vad gäller dansens egenskaper och hur den undervisas

 -------

 

Enligt min åsikt är följarens utmaning, i varje lektion och undervisningssituation, inte att lära sig något särskilt om de turer som lärs ut utan att lära sig, öva och finslipa sitt följande. Visst finns det coola variationer i fotarbete som en följare kan lägga på, och jag har sett lektioner där detta lärts ut mycket bra, men det är bara en liten del av vad en följare kan få ut av ett helgläger. Det är därför det är då viktigt för följare att delta i partnerbytena, för följandet anpassas till varje förare. Hur bra lektionen gick borde inte bedömas på hur bra turerna gick med de olika förarna, utan snarare hur väl man följde det som varje förare förde.

Boomer

---

Här kommer vi in på några andra mindre bra saker med de vanliga lektionerna, som oftast lär ut några häftiga nya turer, som folk kan krångla till sin dans med och sen glömma bort. Sådana lektioner är ett fruktansvärt dålig sätt för följare att lära sig följa, eller hur? Det verkar som att de nästan är utformade för att lära följarna att föregripa förningen och gissa vad förarna tänker göra.

Som följare tycker jag inte heller de är särskilt värdefulla, eftersom många av följarna inte väntar på förningen och få ger mig tillförlitlig feedback på min förning. Musiken är dessutom ofta långsam, och hur som helst lyckas jag sällan behålla mer än två nya turer i min dansvokabulär efter en dags undervisning.

Jag är glad att en del instruktörer försöker nå bortom denna lektionsmodell. Jag tänker särskilt på många av David Rehms lektioner, som ofta undersöker [larger movement techniques] eller handlar om att bryta vissa vanligt förekommande dansvanor. Respekt till de instruktörer som verkligen lägger ner tankemöda på att utarbeta klasser som ger folk en chans att faktiskt lära sig något. Kanske det finns några inbyggda begränsningar i formatet "lektioner på helgläger" och folk borde helt enkelt anpassa sina förväntningar därefter, åka hem och ta privatlektioner för att verkligen arbeta på sin dans. Jag tror dock inte den gränsen är nådd än.

opie


---

På helgläger ser man i princip tre typer av lektioner: nybörjarlektioner, lektioner inriktade på turer, och teknikbaserade lektioner. Vad nybörjarlektioner är förklarar sig självt. Turbaserade lektioner undervisas vad jag kan se främst på medium-nivån, eftersom detta (oftast) är vad dansare på mediumnivå vill ha: lägga till några fler turer till sin repertoar. Teknikbaserade lektioner sker vanligen på avancerad nivå. Orsaken är densamma, det är vad dessa dansare vill ha. För det mesta kan de massor av steg och turer, och arbetar på att föra tydligt, smidiga övergångar, och avslappnat följande. På mindre läger tror jag det kan vara svårt att ge både medeldansarna och de avancerade vad de vill ha, eftersom nivån på kursdeltagarna är så spridd. Medeldansare blir ibland uttråkade av att arbeta på teknik, såvida det inte förkläs till en ny tur. De avancerade dansare jag känner vill för det mesta finslipa sin grund, och bryr sig inte så mycket om nya turer.

Boomer