El Milagro

(musik: Francini-Pontier)

[[TWOCOLUMN]]

Nos habían suicidado  
los errores del pasado, 
 corazón...
y latías – rama seca --
como late en la muñeca
mi reloj. 
Y gritábamos unidos 
lo terrible del olvido sin razón,
con la muda voz del yeso, 
sin la gracia de otro beso
ni la suerte de otro error.
Y anduvimos sin auroras
suicidados... pero ahora,
por milagro, regresó.



Y otra vez, corazón, te han herido...
Pero amar es vivir otra vez.
Y hoy he visto que en los árboles hay nidos
y noté que en mi ventana hay un clavel.
¡Para qué recordar las tristezas! 
¡Presentir y dudar, para qué! 
Si es amor, corazón, y regresa, 
hay que darse el amor como ayer.



Sabes bien que mi locura 
fue quererla sin mesura 
ni control. 
Y si al fin ella deseara 
que te mate, te matara, 
corazón.
Para qué gritar ahora 
que la duda me devora. 
¡Para qué, 
si la tengo aquí a mi lado
y la quiero demasiado, 
demasiado más que ayer!
Hoy nos ha resucitado 
porque Dios sabe el pasado 
y el milagro pudo ser.

[[NEWCOLUMN]]

Vi har drivits till självmord
av det förgångnas felsteg
mitt hjärta...
Och du tickade – likt en torr gren --
såsom klockan tickar
på min handled. 
Och tillsammans vrålade vi högt
om det fruktansvärda i glömskan utan grund,
med gipsets stumma röst,
utan nåden av ännu en kyss
eller turen av ännu ett misslyckande.
Och då gick vi utan gryningar
självmördade... men nu, 
som genom ett mirakel, återvänder jag.



Än en gång, mitt hjärta, har du blivit sårat... 
För att älska är att leva än en gång.
Och idag har jag sett att i träden finns fågelbon
och jag lade märke till att i mitt fönster finns en nejlika. 
Varför måste man minnas alla sorger! 
Att i förväg ana och tvivla, varför!
Om det är kärlek, mitt hjärta, och den kommer igen, 
måste man ge sig hän åt den som i går.



Du vet mycket väl att mitt vansinne
bestod i att åtrå kärleken omåttligt
och utan behärskning.
Och om till slut dess mål var
att mörda dig, så mördade den dig, 
mitt hjärta.
Vad tjänar det till att nu vråla
om att tvivlet förtär mig. 
Vad tjänar det till, 
om jag nu har kärleken här invid min sida
och jag åtrår den för mycket, 
långt mer än i går!
I dag har den väckt oss till liv igen,
ty Gud känner det förgångna
och miraklet kunde ske.

[[/TWOCOLUMN]]