Perberseus tisdag 11 september 2007 kl 11.21
Tips om språktidskrift
Bandoneon-diskussionen visar att språkintresset bland tangofolket är stort, vilket man väl borde ha anat med tanke på allt tjat om kommunikation. :D
Språkrådet (www.sprakradet.se) i Sverige har länge gett ut den omåttligt trevliga tidskriften Språkvård, vilken nu har ersatts av den mer populistiska Språktidningen (www.spraktidningen.se), som säkert är schysst den med. Men det kostar en del att prenumerera.
Språkrådet (www.sprakrad.no) i Norge, däremot, erbjuder gentilt nog en helt gratis prenumeration på Språknytt, en tidskrift som torde tilltala de flesta som funderar över språkets finurligheter. De skickar till och med gratis till Sverige (åtminstone till mig)!








tis 11 sep 2007
Per ... tempus, tempus .... Folkskolläraren som döljs djupt inom mig ryser när jag läser din text. :D:D:D:D:D
tis 11 sep 2007
Fixat! Ett allvarligt fall av presens har nu ersatts av perfekt particip. :)
tis 11 sep 2007
Låter det inte vackrare om man skriver givit ut? Petimeter är jag ....
tis 11 sep 2007
Utmärkt. Nu återstår bara att, via idogt underjordiskt arbete, göra oss av med den idiotiska svenska sedvänjan att säga “tjugohundratalet”. Vi är det enda land i hela världen som gör det. Varför? Jo, för några decennier sedan, när frågan kom upp, bestämde sig de nordiska länderna att gemensamt skriva så, eftersom det ansågs logiskt. Resten av världen tyckte inte det. Sen beslutade sig de övriga nordiska länderna att lägga ner den där överdrivna logiken (ingen säger att något kostar tjugohundra kronor, t ex, och visst omfattar 1000-talet en period om tusen år, inte hundra – men i praktiken spelar det där ingen roll alls) – vilket resulterade i att bara Sverige nu säger “tjugohundrasju” om ett årtal som varenda land i hela världen kallar “tvåtusensju”. Jag vägrar säga något annat än tvåtusensju. Oavsett vad Sveriges Radios språkvårdare säger.
tis 11 sep 2007
Givit ut låter lite uppstyltat tycker jag. Speciellt i en blogg. Och skönhet ligger i betraktarens öga.
tis 11 sep 2007
Hihi. Saxat från www.tt.se/ttsprak/: Tvåtusentalet är perioden från år 2000 till 3000. Tjugohundratalet är tiden från år 2000 till 2100. _Vi skiljer mellan tusenårsperioder och de tio sekler de består av. Detta språkbruk är förutsättningen för att kunna dela upp även tvåtusentalet i tjugohundratalet, tjugoetthundratalet, tjugotvåhundratalet som vi gör med nittonhundratalet, artonhundratalet._ Det ligger lite looser-stämning över hela texten, och det är bara att inse att språk inte fungerar på det viset. Dessutom haltar logiken: det är ju bara i det första exemplet som det inte går att särskilja - när det gäller till exempel tvåtusenetthundratalet finns det ju inget tvivel.
tis 11 sep 2007
Precis. Problemet är övergående. Och när det löst sig är vi alla döda! :D Sen länge! Det roliga är att man faktiskt anfört att “arkeologer och historiker får det mycket lättare om vi säger tjugohundratalet i stället för tvåtusentalet eftersom de då vet om vi menar en period på tusen eller hundra år”. Jesus. Vilken logik. Dessutom är det tankefel i citatet. Tvåtusentalet sträcker sig från år 2000 till 2999. Tjugohundratalet från 2000 till 2099. Elementärt. Om de nu ska vara så jävla petiga, kan de inte se till att få det rätt? Dags att bilda Föreningen för Tjugohundratalets Avskaffande.
tis 11 sep 2007
Ersättningen till Språkvård är lite väl glassigt populistisk för min del. De har försökt “hotta” upp utseendet och försöker göra det hela mer lättsmält, med varierande resultat. Språkvård fattas mig! Hur som helst har jag numera också Språktidningen som innehåller en hel del av det som gjorde Språkvård bra. http://www.sprakradet.se/ http://www.spraktidningen.se/
tis 11 sep 2007
Trevligt och roligt för den ordnörd jag är. Den norska är dock en riktig utmaning för den som är B.I.S.U.M.Nn-are (Bara Inte Står Ut Med Nynorsk).
tis 11 sep 2007
Jamen, Boel, den hållningen är väl ändå rätt ovanlig bland sanna språkälskare! Vem kan motstå att beundra den bragd som Ivar Aasen utförde då han gick till fots runt halva Norge för att skriva ner hur folk talade på lappar, så att det påtvingade danska skriftspråket fick en inhemsk utmanare!
tis 11 sep 2007
Tja, kanske det. Har du själv försökt uttyda skyltar på samma landsbygd? Den s.k. nynorskan är helt godtycklig, förutom att se ful ut (en subjektiv bedömning, japp, som jag delar med några andra--vi är några med norskt påbrå som kallar fenomenet Spynorsk.) Den här produkten av språkbevarariver har nu lämnat fältet fullständigt fritt för egna stavningar. Talspråk och dialekter, alla kallar det för nynorsk. Det sprider sig också. Trønder till 50% är jag, men jag har svårt även för att läsa “itj” när “ikke” är ordet som menas. Tankeexperiment: skånsk stavning söder om Varberg..?
tis 11 sep 2007
Nja, nu ska vi inte skylla allt språkslarv på stackars nynorskan. “Itj” ingår ju inte i nynorsknormalen, så det är absolut inte nynorska att skriva så. Och frågan är vem som påstår att det skulle vara nynorska - är det målformens belackare (spynorsk-folket) eller är det bara okunniga tölpar i allmänhet? :D
tis 11 sep 2007
Skånsk stavning är svårt. Och sen är det jobbigt att få in alla vokaler i alla andra. “Mor”, t ex: “miuåor”. Det blir väldigt långa vägskyltar då. Har vi verkligen råd med det?
tis 11 sep 2007
Ska det verkligen behövas en skånsk stavning... kan man inte bara blanda lite från danska och svenska som man tycker det passar? :))
tis 11 sep 2007
Mnaee...gårnte. Pallarnte. Fungkarnte fö mej. Töväääär asså. :-D
tis 11 sep 2007
Tjugohundratalet tycker jag är en utmärkt benämning på perioden 2000-2099, och den tycker jag ska finnas kvar. Start och längd av perioden självklar från ett ord. Däremot skulle jag aldrig få för mig att säga tjugohundrasju. Anledningen till att man säger nittonhundrasju är att det är färre stavelser, och alltså går snabbare att säga än ett tusen niohundrasju. Det argumentet faller för 2000, och då bör man använda det mer naturliga tvåtusensju. År 2107 skulle jag kalla tjugoetthundrasju av samma anledning.
ons 12 sep 2007
Peter, såklart vi har råd med det. Det är egentligen bara en fråga om tålamod: kommer tid kommer råd. Eller som vi säger i landets kontinentala region: kåmmår teid kåmmår råud.
ons 12 sep 2007
Ioo, vá måenga röua ruetårr de vá häur, po dietta daougbioksinliegget.