Tillbaka

När jag tillbaka. Äntligen. Eftersom jag är en smärtsamt optimistisk person ruskade jag på huvudet till alla dessa människor som ifrågasatte hur jag skulle hinna med tangon när jag blev chef. Jag skulle givetvis hinna med tangon, och att arbeta mer än heltid, och familjen, och kompisarna, dessutom träna lite, det är ju hälsosamt. Behöver jag säga att jag kanske var lite för optimistisk. Det bär mig verkligen emot att erkänna det. Avskyr när andra har rätt. Jag hann inte med tangon. Eller rättare sagt hade jag inte möjlighet att ge tangon det engagemang den förtjänar och då fick jag helt enkelt ta en tangopaus. En väldigt smärtsam sådan skall sägas. Jag blev helt enkelt tvungen att engagera mig helt i jobbet. Var slav under det under flera månader. Men nu har jag helt enkelt tagit befälet över min tid igen. Planerar in möten i Göteborg som passar tangomässigt. Tagit ledigt varannan torsdag. Börjat planera mer ordentligt för att få igång tangon här i Varberg. Lite golv som skall slipas och så men sedan är jag i hamn. Har varit uppe och dansat några gånger nu. Helt fantastiskt jävla underbart. Inser nu vad tangon betyder för mitt välmående. Och vad jag hade saknat tangomänniskorna. Så nu bara myser jag. Över tanken att jag är igång igen. Över tanken att jag och min ständige vapendragare skall till Dublin en helg och dansa tango. Livet är rätt gott :)