Tango är inte bara

Tango är bara en dans? Tango är förvisso en dans! Men inte bara, den är något mer, den är inte bara steg och hållning. Som ett passionerat förhållande, hett och intensivt som nästan kan slå över i hat för någon sekund.

Hur kan jag säga det? Jag bara refererar; läser portalens presentationer. De bitna, tveksamt upphörande, ångerfyllt återvändande, det osäkra om vad man drabbats av och förvissningen om att man hittat hem, men kanske ändå lite vilse strax därpå. Behovet att utvecklas, glädjen i framgången och förtvivlan i bakstegen...

I vilken annan dans hittar man det?? Kanske någon för mig obekant. Tangokänslan tycks vara unik även om den är improvisatorisk som foxtrot, stegvarierad som quickstep, glidande som jazz och exhibitionistisk som flamenco.

Måhända finns det fler danser som förenar det intensivt drivande med det behärskade lugna. Och samtidigt passionerade.

Finns det en annan sådan dans så berätta. Den vill jag också pröva på.

Tango är inte bara.

(Tycker en nybörjare -nåja en termin o en workshop-som sett Sofis, Rickards, inte-Pers, Maries dagboksblad. Även om jag gick igång på Davids “Tango är bara en dans” på Rickards sida. Fascinerats av engagemanget, de starka känslorna inte bara i dansen men om begreppet, om allt. Det är svårt att säga vad tango är. Det enda som är lätt att konstatera är: Tango är INTE bara en dans. Även om dansen tango är enastående i sig.)