Honung i blicken
- Vet du vad? säger den mogna kvinnan som sitter framför mig.
Innan jag började dansa tango var jag mor … hustru … yrkeskvinna… En människa, säger hon och höjer axeln med en gest som visar att det var inte mycket värt.
- Tangon gjorde mig till kvinna igen. Förstår du det? K V I N N A, säger hon med honung i blicken.
- Efter en evighet av andra göromål … roller som livet tvingade på mig … opersonifierad … lyckades tangon få mig att vända tillbaka …
- I början var jag mycket rädd för att komma nära män, säger hon och visar med handen att hon stoppade dem på säkert avstånd. Hit men inte längre.
- På de första kurserna tyckte jag att killarna kom för nära. Men sedan blev jag mer och mer säker på mig själv och avslappnad i deras sällskap så att rädslan för närhet förvandlades till längtan … som gjorde mig till kvinna igen… K V I N N A… förstår du det?
Jag kan inte låta bli att fascineras av hennes sätt att säga kvinna … Hon dröjer uttalet för att smaka på varenda bokstav, som vore det honung hon hade i munnen. I ögonen finns njutningen, långsamt o mjukt låter hon ögonlocken falla… M U J E R (kvinna)…
- Det slutade med att jag följde olika killar överallt, mitt i nätterna. Från milonga till milonga, från första till sista tanda, varje natt!
- Att jag vågade! säger hon eftertänksamt.
- Men hade du anledning att vara rädd? frågar jag nyfiken.
- No, egentligen inte. Jag har inte haft anledning att vara rädd, säger hon och honungen lyser upp hennes blick igen…










sön 24 feb
Vad underbart målande du skriver Cristina! Känns nästan som man sitter brevid när det händer :-) // PI